Vilken skitdag!



Det uppstod kaos här hemma idag. Sambon misslyckades totalt i sitt försök att "laga" våra bärbara hårddiskar. Han fixade dem men missade att kopiera en enormt viktig mapp för mig innan han formaterade alltihop. Det var länge sedan jag grät så mycket. Jag fick panik. ALLA mina bilder var borta. Från nyår och bakåt. ALLA. Tio års bilder puts väck. Och jag som varit duktig och backupat och grejat på de två diskarna och - helt plötsligt var filen bara borta -raderad. Alla bilder på tiden innan Emma, innan olyckan och... alla bilder på D... Emmas bebisbilder... ja huvva.


Sedan började vi kolla upp möjligheten att få tillbaka all data... Vilket visade sig vara möjligt men skulle kosta plus att just dessa hårddiskar var lite knepiga. Älsklingen kom då på att den gamla datorn som jag hade förrut (och där allt fanns från start) stod orörd men formaterad i hans bandlokal. Han åkte iväg, hämtade hem den och började testa... Helt otroligt funkade det. Allt gick att hitta. Även sådant som jag en gång raderat fanns där framför mig på skärmen. Nu ska vi köpa det slutliga programmet (Disc internals) för 700 kr och omskapa alla filer. Gissa om både jag och sambon är lättade! Nu ska här kopieras i hur många exemplar som helst.

Emma blev uppskrämd och lekte ledsen mamma i någon timme efteråt. Hon låg och hulkade i sängen under täcket... Intressant att se hur hon reagerade men sedan lugnade även hon ned sig när vi pysslat om henne massor.

1 kommentar:

Anonym sa...

Nej med shit!! Snacka om panik!! Tänk om allt verkligen varit borta? Gú vilken tur att du hade den andra datorn ni lyckades få fram allting på igen!
Så många gånger man tänkt att man skulle skicka alla sina bilder för framkallning, då de nu bara har en förmåga att bli liggande i datorn. Men vi får inte ens tummen ur att bränna ner dom på skivor!
Nej, jösses vad skönt att det gick bra till slut!