Jag kan och jag duger

Den här veckan har jag haft ett mantra: att jag kan och att jag duger. I början pratade jag högt om det här hemma, på ett ironiskt sätt. Nu ska jag gå på toaletten, för jag kan och jag duger. Att vara seriös och tänka de tankarna kändes fel. En morgon vaknade jag väldigt tidigt och låg och funderade på framtiden och hur jag ville att den skulle vara och vad jag skulle känna. Plötslig insåg jag vad det var jag var tvungen att göra men som jag aldrig vågat ens tro att jag skulle göra. Söka till konstlinjen. Det är en dröm jag haft i flera år men som jag aldrig vågat. Då skulle jag verkligen tro att jag är något. Inte att jag skulle klara av en sådan utbildning, nej du.

Minsann satte jag mig ned igår och började skriva på min ansökan och nu ligger brevet i hallen för att läggas på lådan. När allt var klart kände jag ett lugn som jag inte känt på länge. Kommer jag inte in så har jag i alla fall skickat in en ansökan. Jag försöker uppfylla en av mina drömmar - för jag kan och jag duger!

Inga kommentarer: