Det känns som om jag har i handbromsen. Omedvetet bromsar jag mig själv hela tiden. Oavsett vad jag gör. Om jag är med barnen, om jag är på jobbet, om jag skapar eller om jag går en shoppingtur på stan. Den är ständigt där. Handbromsen.
Just nu sitter jag på jobbet och ska planera höstens lektioner. Jag har en massa tankar och jag vill så mycket. Men sedan sitter jag här och ingenting händer (som jag upplever det). Samma sak om kvällarna. Jag vill virka, tar fram virknål och garn om jag överhuvudtaget börjar så river jag oftast upp eller lägger undan och lägger mig under filten och somnar. Jag vill pyssla med barnen och vet tusen saker jag kan göra. Jag vill baka, jag vill måla om i köket, jag vill klippa gräset, jag vill göra fint i barnens rum, men jag kommer inte i gång.
Ja, jag gör saker. Igår handlade jag mat. Lagade middag. Nattade barnen. Hängde tvätt. Så det är inte det att jag inget gör. Jag sitter inte apatisk i soffan. Det är bara det att det känns som att jag inte gör det jag ska...
2 kommentarer:
Dygnet har för få timmar, håller med dig!!! Men vet du vad jag tror att när man har små barn så hinns inte så mycket med, rutiner och måsten fyller upp dagar o kvällar. Om nått år kanske det finns mer tid för det för man planerar göra nu ;-)
Menar du att jag ska ha tålamod? Vad är det? ;o)
Skicka en kommentar