...Den här gången kan jag tyvärr inte skylla på minstingen. Det är helt och hållet mitt fel. Låter man garner ligga för länge så blir de griniga och gör så här. Spelar ingen roll hur fint det var när man la undan projektet. :o(
Sexåringen har efterlyst tröjan med hjärtan som jag lovat sticka henne. Den var rolig att sticka tills jag insåg att den blev för liten och jag var tvungen att göra om. Jag gjorde om och kom fram dit jag slutade ungefär och då tappade jag lusten. Nytt år, nya tag. Jag ska bara reda ut trasslet först vilket lär ta all egentid jag har idag.
Igårkväll hade jag alla möjligheter att handarbeta, jag var inte störttrött men hamnade i mitt apatiska läge istället. Jag vill så mycket men kommer inte igång liksom. Då blir jag smått okontaktbar och ligger i soffan och suckar. Maken tycker det är intressant då normala människor som är rastlösa (vilket jag var i hög grad) inte kan sitta still. Jag blir istället apatisk. När jag däremot blir arg då får jag fart. Då sätter jag igång och plockar, diskar, viker tvätt så det sprutar det energi runt omkring mig. Kanske jag skulle bli arg lite oftare... ;o)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar