Skolvärlden

Jag både saknar den och inte. Skolvärlden. Eleverna. Lektionerna. Kollegorna. Pratade lite ytligt om det med en kompis förra veckan. Att gå hemma ger en ett väldigt dåligt självförtroende. Jag vågar knappt tänka på att jobba igen samtidigt som jag längtar efter det. Tänk om jag glömt bort alltihop.

Jag blänger på min hylla med skolböcker ibland och får ont i magen. Vill inte öppna en bok. Hur bra är det? Borde jag inte passa på att organisera mina tankar kring undervisningen? Kanske läsa de nya läroplanerna som sattes in i höstas? Bedömningskriterier och kursplaner.

Varje gång någon pratar matematik backar jag istället några steg och säger att jag är föräldraledig. Jag har tagit en paus från det där. Kanske inte är det rätta men jag vill bara inte stressa upp mig. Det gjorde jag ju i början. Pratade brist på jobb med alla jag träffade på. Det kanske är så att jag inte får något jobb till hösten. Om jag då suttit hela våren och laddat - då blir det ju inte roligt. Så jag fortsätter att vara mamma på heltid och jag fortsätter att skapa lite då och då. Rätt eller fel.

Jag har hoppat på Twitter förresten. Smyger in där och tror att jag blir mer aktiv när jag hamnar i skolvärlden igen. När jag har mer än mammalivet och handarbete att prata om.