Tänk vad sänkt man kan bli. Igår var ingen bra dag. Jag låg till sängs hela dagen och kvällen och ändå har jag nu sovit hela natten. Vi var oroliga över att stora tjejen skulle få det i natt då hon la sig med magont och var rejält frusen men inget än.
Lilltjejen och jag fick noll tid ihop igår. Hon stod längst ned i trappen och ropade flera gånger efter mig. Jag orkade inte göra något åt det först men när jag sen fick energi och satte mig i trappen och oj vad glad hon blev av att se mig. Då gjorde det riktigt ont i mammahjärtat. Längtar så efter att få krama om henne. Likaså med stora tjejen. Det var jobbigt när jag inte fick trösta henne då hon mådde dåligt. Mammahjärtat åter igen.
När jag väl är där med dem och maken gått på jobbet då är det en annan grej. Då blir det alldeles för nära inpå ibland. Jag vill ha mer egentid och bara vara själv. Då suger de liksom ur mig all energi istället. Konstigt det där.
Maken tar vab idag också. Igår hade jag inte en tanke på att ha dåligt samvete. Men idag. Idag känner jag mig bättre. Har inte ätit något än men ska snart försöka. Han skulle ju kanske kunna gå på jobbet...
1 kommentar:
Nehejdu! Här ska ingen gå till jobbet. Tror du verkligen att du har energi nog för att ta hand om två barn? Nu är det återhämtning som gäller!
Och ja, det är konstigt... men mammahjärtat är inte alltid logiskt har jag märkt. :o)
Skicka en kommentar