Skrivblockering

Ända sedan jag var liten har jag drömt om att skriva en bok. Att vara författare. Att berätta historier. Sedan utvecklades drömmen att handla om utveckling av läromedel.

Mitt försök till att göra akademisk "karriär" raserade på ett sätt min dröm. Min lust försvann bland alla vetenskapliga artiklar och "korrekt" språk. Mina drömmar raserades. Den akademiska världen var inget för mig. Resultatet blev bara prestationsångest och blockering.

Idag skriver jag ingenting. Förutom i den här bloggen. Det kom liksom över mig idag. Att jag har tappat skrivlusten. Jag får en klump i magen när jag tittar tillbaka på gamla skrivprojekt jag påbörjat och i vissa fall avslutat. Jag kan inte se vad som var bra i texterna. Hur jag kunde tro att där fanns en framtid för mig...

Jag har berättat om det förr. Om min handledare som somnade när han läste mina texter och som närmast idiotförklarade mina försök att skriva på engelska. Jag slukade det han sa med hull och hår. Och har inte kommit över det än. Detta trots att jag kort därefter skickade in min text för språkgranskning av en utomstående och fick höra att min text var mycket bättre än merparten av de forskningstexter den personen granskat...

Just nu känns skrivandet som väldigt långt bort. Men det är svårt när jag hade siktet inställt och nu när jag är ute i skolan och jobbar ser jag fortfarande behovet. Inte konstigt att jag velar en hel del idag. :o)